Kära Bloggbok
Idag blir det film prat!
Jag älskar filmer så sjukt mycket! Kan kolla på 4-5 stycken om dagen om jag har möjlighet till det. Men det finns så sjukt mycket som även irriterar mig med dom. Liksom saker som seriöst inte händer. Jag har lätt att fastna för filmer, har dom en bra början är jag fast. Men filmer där det är överdriven romantik, eller överdrivet av något över huve taget stör mig. Liksom, hur en tjej kan vara inlåst i en månad och ändå komma ut och se nyrakad ut. Liksom va?! Man har väl inte rakhyvlar i en cell utan något annat än en toa? Hon har blivit torterad varje dag, ändå inga ärr. Liksom jag vet att vi tjejer/kvinnor what ever, är starka men hallå. Inte ens vi är så starka. Jag vet hela den här "det är bara en film" grejen but still. Det skulle väl inte skada att slänga in lite hår och ärr? Sen finns det jätte mycket småsaker ingen egentligen bryr sig om men som jag ändå stör mig på och det är, när dom svarar i telefon. 90% av tiden kollar dom inte vem det är och 50% av tiden säger dom inte hej då utan bara lägger på. Skulle det vara så fel att slänga in ett "Yea hello?" eller ett "talk to *personens namn*" eller nått? Liksom vad är felet där? Sen det där med att dom aldrig låser sida bilar. Vad är egentligen grejen med det? Asså dagens bilar har liksom en knapp på nyckeln som man klickar på så låser bilens dörrar. Vad tusan är det svåra med att klicka på den knappen?
Kollar man på romatiska filmer så är det jag stör mig på mest att tjejen 99.99% av alla gånger får sin kille. Asså va?! Varför kan inte livet va så? Vem skulle klaga över att få en skit snygg modell liknande, skit snäll, lojal, trogen, vänlig, artig och modig kille? Som bara kommer där och tar en med storm så tider man iväg i solnedgången? Skulle någon verkligen klaga över det? Nu kommer hela den här "det är bara en film" skiten in i bilden igen men who cares!!?!!?! Vi får in oss skiten redan när vi sitter i blöjor och suger på tummen. Varje prinsessa är helt perfekt, inga finnar, ingen mens, inga skadade hjärtan, inga skillsmässor eller break ups. Utan deras liv är som en dans på rosor som man säger. Och sen har vi ju det där typiska "köp en två liters glass, sätt dig i soffan och gråt till en över romantisk film" grejen som jag tror att nästan varje kille tror att vi tjejer gör när vi går igenom ett avslutat föhållande eller bara blir dumpade. Men liksom vad är det för skit? Hälften av alla tjejer som gör det, gör det ju för att hon förhodligen sett massa filmer där folk gör det. Det är inte så det ska gå till! Usch...
Sen kan vi ju diskutera skräckfilmer.
Jag har sluta kolla på skiten, inte för att jag är rädd för dom på något sätt. Jag älskar skräck, men simply för att personerna ofta går mig på nerverna. Som de klassiska "springa upp för trappan" skiten. ASSÅ VEM SPRINGER UPP FÖR EN SKIT TRAPPA NÄR MAN BLIR JAGAD AV EN PSYKOPAT?!!?!??! Allvarligt!??!?!?!? Och vilken idiot frågar en mördare vem den är. Som om mördaren skulle ba; Nej men tjena! Glömde jag presentera mig? Mitt namn är **** Och jag vill döda dig för att jag haft en jobbig uppväxt. Poppa lite popcorn så berättar jag min historia för dig." Liksom allvarligt. Och hur kommer det sig att ingen i en skräckfilm har en mobil? Varför inte ringa polisen när man hör att någon är i huset istället för att gå ner och ba "Hello? Is anyone there?" Liksom vad förväntar personen sig? Att mördaren ska ba "ja! Jag är i köket, ska bara välja ut vilken kniv jag ska använda för att döda dig" Liksom oooohhh -.-'' Blir så frustrerad på skiten. Man ska verkligen inte vara en person som tänker logiskt när man kollar på skräck. Det funkar inte så bra... Men det jag stör mig mest på är inte bara att dom ropar efter personerna i huset utan när telefonen ringer och personen säger "I'm gonna kill you" Så skriker man inte i telefonen och springer upp på sitt rum. Inte heller skriker man och säger "Who are you?" för jag kan garantera att personen inte kommer svara på det. Utan det man gör är att man springer ut ur huset fort som attan samtidigt som man ringer polisen med den fiffiga uppfinningen alla har, jo en mobiltelefon. Medan man gör det skyndar man sig till polisstationen eller en granne. Bor man mitt ute i ingenstans, låser man in sig i ett rum med en ingång och inga fönster medan man pratar med polisen i telefon. Man ska även se till att ha något riktigt vasst med sig i handen, utifall att. Det är så man ska göra! Men aja, jag är ingen "movie maker". Tror nog mina skräckfilmer skulle vara rätt tråkiga om jag ska vara ärlig.
Aja det var en del om det. Part 2 får komma en annan onsdag!
Puss xx
