Kära Bloggbok
Varför? Ja, varför? Varför ska saker vara så svårt? Varför kan inte jag ha ett trollspö som fixar allt jag vill? Varför kan inte jag helt plötsligt få magiska krafter och kunna göra exakt vad jag vill och få det jag vill. Kunna leva 100 % lycklig och göra världen bättre? Varför kan jag inte få snurra på en liten stav i luften så skulle all svält försvinna, bara klappa händerna 2 gånger och all fattigdom gått upp i rök. Varför kan inte folk med pengar i överflöd inse att inet alla männiksor har det lika bra som dom? Kan inte folk öppna ögonen och se alla problem som finns där ute? Jag skulle vilja vara sten rik. Bara för en vecka, så jag kunde hjälpa människor, även om det bara var ett få tal.
Kunna ge en liten pojke riktiga kläder, låta honom äta sig mätt och se hans ögon tindra när jag sträcker fram en riktig fotboll till honom. Kunna ge en liten flicka en vacker klänning och låta henne få dricka riktigt rent vatten, och se hennes leende när jag ger henne ett par skor som passar hennes fötter perfekt. Bara tanken på att det finns barn där ute som skulle bli överlyckliga över att få något så enkelt gör ont i mitt hjärta, speciellt när jag kommer hem och klagar över att mamma inte gjort mat eller när jag kommer hem med ett nytt klädesplagg när jag redan har en garderob fullproppad med kläder. Varje gång jag slänger mat i skolan känner jag mig så skyldig. Varför slänger jag mat när det finns folk som inte ens får mat? Varför klagar folk över skolan, när det finns folk som skulle ge sitt högra ben för att få gå i skolan.
Folk har alltid frågat mig varför jag gillar skolan så mycket, och det är inte bara för att jag träffat några av världens bästaste människor där. Utan för att det är en sån möjlighet vi får, som inte tillräckligt många uppskattar. Vi får liksom betalt för att gå i skolan, när vissa betalar för att gå i skolan. Vår skola är gratis, medan skolorna i t.ex. USA kostar shortan. Det finns föräldrar som jobbar dubbel jobb för att ha råd med skola för deras barn. Så sitter vi här och klagar över att vi måste börja klockan halv 9 och bara får 1050 kr i mån. Vi i Sverige är så bortskämda, det är helt sinnes sjukt! Släpper man en vanlig Svensson i Afrika skulle personen dö efter max 2 dagar.
Man ska vara tacksam för varje liten sak man har. Man kanske inte tänker på det, men inte allt du har, har alla andra. Saker vi tar förgivet att massa människor har, har inte alla..
Puss xx