Kära Bloggbok
Familjen, det är något vi alla är födda in till.Vi väljer den inte, men vi måste leva med den. Vi älskar medlemmarna i den, alla gör det. Iaf tills vi blir 13+ då börjar alla hormoner komma igång och vi typ hatar hela världen. Nu är det inte så att alla gör det men marioteten av Sveriges ungdommar gör det. Då man alltid tycker att föräldrarna överdriver och att dom är dumma i huvet osv...
Egentligen så är dom varken eller. Visst vissa föräldrar, ta mina som ett exempel, som kommer från ett annat land där man har en annan kultur, så kan det bli en hel del kulturkrockar. Det som alla ungdommar tykcer är det mest naturliga i världen kanske inte man gör i deras "hemland" sova över hos människor är en av dom vanligaste frågorna som kommit upp hemma. Jag fick sova borta första gången när jag var 15, vilket folk tycker är jätte konstigt. Jag har inte sovit borta sen dess. Visst hos släcktingar och det sover jag ganska ofta men inte hos kompisar. Men det går jätte bra att ha kompisar över hos mig, det är inga problem. Så länge jag inte är borta. Jag får dock inte ha killkompisar som sover över, inte heller sova hos killkompisar. Ganska lätt förklaring till de egentligen. Jag ska även vara hemma ganska tidigt om man jämför med massa andra av mina kompisar. Jag ska vara hemma redan vid 7 nu när det är vinter. Bara för att det är så förbannat mörkt. Jag får ju gå ut efter om jag ska till en kompis, men det brukar sluta med att jag stannar hemma. På sommaren är det lite friare dock, då kan jag få vara ute till 10-11 beroende på vart vi är och vad jag gör. Fortfarande konstigt för vissa att förstå. Jag började även städa när jag var 12, inte som barnslav utan mer för att lära mig att ta ansvar. Många av mina kompisar redan då tyckte att det var skumt, men jag fann det helt naturligt.
Även om jag och mina föräldrar hamnar i många bråk ganska vardagligt. Så älskar jag dom till bitar. Jag skulle göra allt för min familj, oavsett vad det är. Min familj betyder verkligen allt. Och under en period så såg inte jag vad jag hade, och dagen jag vaknade upp så skämdes jag så sjukt mycket för att jag inte insåg det då. Min familj är inte perfekt. Den är faktiskt långt ifrån, men det är de som gör den så underbar. Du har aldrig en tråkig minut, och då ska vi inte ens nämna min släckt! Det får jag skriva om en annan gång. Min familj är som den är. Man väljer inte sin familj, man får den som en gåva. Ta hand om den och älska den som en också!
Mitt allt! <3
Puss xx
